,

Efter 4 månader så säger jag bara såhär: hur f-a-n kunde jag peppa dig så mycket till att åka??? Vad tänkte jag med? att 12 månader ändå kommer gå fort? fort??? jag räknar dagarna det går skit sakta! Tanken av att du inte ens kommer komma hem om 8 månader är hemsk, det värsta är att det är mer % av mig som verkligen är säker på att du inte kommer komma hem då. Jag försöker verkligen tänka som om jag vore dig, att det du gör är svaret på att leva livet .
Men var du verkligen tvungen att åka iväg heeela vägen till i philadelphia för att märka hur mycket jag skulle sakna dig? Jag lovar dig att om du hade valt 1 år i skåne istället hade jag saknat dig minst lika mycket + att det hade varit både enklare & billigare att komma och hälsa på dig?
Innerst inne är jag jätte avis på det du gett dig in på, och jag vet att det inte alltid är lätt för dig, men vad hade du tänkt dig? Att du skulle komma till usa, till en helt ny stad, till en helt ny familj, till helt nya ungar & allt skulle funka perfekt? Jag vet att dom ungarna tycker att du är världens coolaste Au pair. Barn älskar dig, det sprider så jvla mycket kärlek om dig och ditt skratt kan inte få en enda människa att tjura. Claire är troligtvis lite som mig, som skäms så fort hon blir sur men har inte stake nog att släppa det...
Men är det inte värt det med tanke på allt nytt du har fått uppleva och kommer att få uppleva, dina nya vänner (som inte är i närheten så bra som dina här hemma i know it!). Jag är så avis på dom, som får vara med dig, som får skratta & gråta med dig, som får uppleva allting med dig! Jag vill vara dom! När jag kommer och hälsar på dig sen vet jag någon som inte kommer vilja somna på kvällarna, kommer inte vilja missa 1 sekund med dig. Jag kommer typ gå omkring med glädjetårar hela vägen från arlanda tills du hämtar upp mig i philly, folk kommer undra varför jag är så ledsen, det folk inte kommer veta är att dom kollar på världens lyckligaste tjej! Piloten kommer att få dra in mig i planet påväg hem för jag kommer ha sån ångest för att sätta mig på planet som kommer ta mig ifrån dig igen, och inte veta när man får träffa dig nästa gång(?) kommer suga! Oftast när det är människor som jag inte sett på länge så "glömmer" jag hur de såg ut, men du.. det känns som att du står här bredvid mig bara jag tänker på dig. Det är det som gör att jag klarar det här, bara jag tänker på dig så är du precis bredvid mig stjärt! Men det är klart, det vore ju roligare om det hade varit den riktiga du ..
Jag saknar dig hur mycket som helst och ångrar såklart inte att jag peppade dig så mycket till att åka, du hade drömt om att få göra något sånt här, men tro inte att du får hitta på huuur mycket som helst när den här resan är över.... DÅ SKA JAG VARA MED! 

          
                                                                                       nyår -08